Inget att skriva

Jag har ingenting att skriva.
Allting står still. Allt är bara bortblåst.
Jag är fruktansvärt uttråkad, jag har ont i min visdomstand som växer igen. Dessutom är jag förvånansvärt trött av en okänd anledning. Jag steg nämligen upp 14 idag och borde inte bli trött på många timmar än.

Men, detta kanske är en chans att återhämta mig och stiga upp lite tidigt igen.
Jag tänkte jobba och träna imorgon, och försöka äta ordentligt, vilket jag inte gjort på 3-4 dagar.
Det kanske återställer min sinnesnivå en del.

Idag har jag inte gjort något alls, förberett mig på att ha en rolig kväll med bio och lite snack och flum kanske. Någonting roligt ute i alla fall.
Jag körde in till Lund, vandrade runt en liten stund, träffade de andra. Vi gick in och satte oss i biosalongen, tittade på filmen och sen gick vi hem igen, nästan utan att säga ett ord. Jättetråkigt. Jag vet inte vad jag hade sett fram emot, men mer än det i alla fall. Jag behöver verkligen ut och göra något. Men alla whinar bara över att de jobbar och är trötta och skit. Whine, whine, whine. "Buuhuu, jag behöver stiga upp tidigt, jag gör ett kroppsligt arbete och sitter inte bara framför datorn och slappar som du".
Well, tuff luck. Det är mitt val att jobba hemmifrån och "sitta och slappa". Och alla andra i världen kan göra precis samma val om de vill. Det är inte svårt, inte någonstans.

Nu ska jag försöka sova och sluta whina om min uttråkning. Imorgon skall jag klättra igen.
Det är roligt, får se hur det blir bara, om jag kan hitta någon som kan säkra mig eller om det bara blir boulderväggarna.

Vi hörs.